Kategorier
Slow blog

Sommaren är slut

Jag älskar vardagen. Jag behöver inte vänta tills nästa sommar eller ens helgen för att känna att jag verkligen lever. Det är inte bara under semestern utan också här, i min färgrika vardag, som jag lever det liv jag vill leva. Det är i alla fall vad jag strävar efter att göra, varje dag. Ibland lyckas jag.

Jag älskar vardagen. Jag behöver inte vänta tills nästa sommar eller ens helgen för att känna att jag verkligen lever. Det är inte bara under semestern utan också här, i min färgrika vardag, som jag lever det liv jag vill leva. Jag är stöttande mamma åt mina barn, partner i vått och torrt åt min man, varm arbetskamrat, närvarande psykolog, fördomsfri författare, nyfiken hobby-ist, accepterande vän, vänlig granne och medmänsklig främling. Det är i alla fall vad jag strävar efter att vara, varje dag. Ibland lyckas jag.

Jag har lärt mig att inte vänta på ledigheter för att få balans i livet. Jag har gjort val som ibland varit svåra eller impopulära för att försöka skapa den balans jag vill ha. Och jag har fler sådana beslut framför mig, hela tiden. Jag anstränger mig för att låta mig vägledas av det som är viktigast för mig i livet – inte bara mitt arbete som jag gärna slukas upp av, inte bara inkomster jag gärna skulle spendera, inte bara barnen som jag gärna vill prioritera. Utan en balans som innehåller alla de pusselbitar i mitt liv som är viktiga, försiktigt balanserade mot varandra. Ibland lyckas jag.

I terapier så är det det här alternativet vi vill visa på. Att låta valen i livet styras av vad som är viktigt för oss, av hur vi vill leva vårt eget liv. Att inte behöva vänta tills man mår bättre (eller tills man står inför döden) att våga göra de sakerna som spelar roll för oss. Och att sedan fortsätta att göra dem, även när det kostar på i osäkerhet, oro eller andra känslor. Jag är rädd att det här är ett larvigt blogginlägg, och jag kan ändå klicka på ”publicera”.

Kommer du ihåg den här dikten som du säkert hört i någon version? Den sägs vara skriven av en gammal dam på livets senhöst:

Om jag fick leva mitt liv igen, så skulle jag försöka göra fler misstag.
 Jag skulle vara mer avslappnad. 
Jag skulle vara larvigare än vad jag varit den här gången. 
Jag skulle inte tvätta mig lika noggrant. 
Jag skulle ta mig till fler nya ställen. 
Jag skulle klättra fler berg och simma i fler floder. 
Jag skulle äta mer glass och mindre havrekli. 
Jag skulle gå barfota tidigare om sommaren och senare om hösten. 
Jag skulle dansa mer, åka mer karusell och plocka fler tusenskönor.

Vad vill du göra?