Synen på psykisk ohälsa

Jag har försökt att skriva ihop mina tankar som väcks av debatten om uppdateringen av vårt diagnossystem för psykisk ohälsa DSM. Men än så länge får jag inte ihop mina ord till ett läsbart inlägg.

Låt mig istället bara kommentera att det här är en mycket viktig debatt, långt större än detaljerna i kriterierna i den uppdaterade versionen. Det handlar om hur vi ser på psykisk ohälsa. Vad är normalt? Vad är onormalt? Hur påverkar förekomsten av en diagnos vårt behov av behandling för den? (Jag har varit inne på detta i tidigare inlägg också).

Kom ihåg att psykiatriska diagnoser inte ”finns” utan är uppfunna av människor i ett försök till en meningsfull gruppering av symptom för att möjliggöra forskning och spridning av forskningen till klinikerna.

Radioprogrammet P1-Morgon har pratat om det nu på morgonen, läs och lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5408770&play=4363938&playtype=Ljudklipp

 

Urvalskriterier för offentligt erbjudna behandlingar

Radioprogrammet Kaliber sände i söndags ett avsnitt med titeln ”One size fits all. KBT:s frammarsch i psykvården” och som granskar ”hur svensk psykvård på bara några år ritats om totalt”.

Kalibers reporter Per Shapiro berättar om konsekvenserna av att landstingen följer Socialstyrelsens riktlinjer som rekommenderar KBT-behandlingar före psykodynamiska terapier baserat på tillgänglig forskningsevidens: erfarna psykodynamiska terapeuter som blir utan landstingsavtal och förstås en minskad valfrihet för individer att välja terapeut och terapiform när endast en typ av dessa erbjuds via landstinget. Ytterligare viktning åt KBT-hållet har regeringen stått för med riktlinjerna för rehabgarantin som infördes 2009: pengarna ges till KBT-kompetenta rehabaktörer.

Kaliber tar upp många intressanta vinklar, även om jag inte håller med om allt som sägs. Men det som allt mynnar ut i, det är förstås vad som ska styra oss när vi väljer vad den offentliga vården ska erbjuda oss när vi mår dåligt. Ska de erbjuda oss valfrihet, eller ska de erbjuda oss det som samhället efter bästa förmåga kan anse vara vetenskap och beprövad erfarenhet?

Jag är övertygad om (eller i alla fall beredd att anta) att Socialstyrelsen gör sitt allra bästa för att först omsorgsfullt välja vilka kriterier man ska utgå ifrån i sina rekommendationer, och sedan lika noggrant jämföra tillgängliga alternativ utifrån dessa kriterier. Och personligen tycker jag att evidens, det ordet man använder när man menar forskningsstöd enligt vår tids gängse syn på vetenskap, är ett bättre urvalskriterium än många andra. Tänk själv om du hade en fysisk sjukdom, och läkaren lät dig välja på behandling 1, som har bäst evidens, eller behandling 2 som har sämre evidens men som väldigt många ändå tycker om, vad skulle du välja då? Och vilken av dem är du beredd att bidra dina skattepengar till? Jag tycker inte att det måste innebära att behandling 2 inte erbjuds i samhället, bara att det är rätt att välja att lägga våra offentliga medel på något som vi har valt utifrån gemensamt acceptabla urvalskriterier.

Jag tycker inte heller att det är skandalöst om Socialstyrelsen ändrar sina rekommendationer utifrån ny evidens – tvärtom, det är högst seriöst. Fram för transparens i vår svenska psykvård, där vi vet varför vissa metoder och terapeuter stöds. Och låt oss fortsätta diskussionen om vilka urvalskriterier för offentligt erbjudna behandlingar som vi vill ha i vårt samhälle. Du kan lyssna på programmet när du vill via Sveriges Radios webbplats (Kaliber 120513) eller läsa reportaget här.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt

Knackande närvaro – med ljud

Nu följer en medveten närvaroövning jag kallar Knackande närvaro.

Det är mycket ovant för de flesta av oss att inte svara på våra egna tankar eller tänka vidare på dem. Det går att lägga märke till tanken ”Hur mycket är klockan?” utan att kolla vad klockan är eller svara sig själv med en gissning (”Jag stack från jobbet vid fem så hon är nog halv sex”) liksom det går att tänka ”Tänk om han inte blir nöjd med rapporten?” utan att upprepa för sig själv vilka strategier man har tänkt ut för att se till att rapporten blir lyckad. Prova själv under den här övningen!

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som övningen föreslår dig att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

Du kan antingen följa den skriftliga vägledningen nedan, eller låta dig vägledas av ljudspåret. Liksom med de andra övningarna, kommer du snart att lära dig övningen utantill och kan göra den var och när som helst utan vägledning!

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Knackande närvaro

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Här nedan följer vägledning i form av text:

Prova att bara sitta (eller stå) stilla en stund, och nyfiket lägga märke till dina egna tankar. Varje gång du lägger märke till en tanke kan du knacka lätt med pekfingret mot ditt ben eller något annat.

Svara inte dig själv på någon tanke under övningen. Bara knacka lätt igen när du lägger märke till nästa tanke som passerar genom ditt huvud.

Du kommer att tappa fokus många gånger – det är så vårt medvetande fungerar! Din uppgift är att föra din uppmärksamhet tillbaka till övningen varje gång du lägger märke till att du tappat fokus, svarat på en tanke eller tänkt vidare på den. Dina tankar sänds ut som över en inre radio. Bara lyssna på radioskvalet, och knacka för varje ny tanke du lägger märke till.

Om du märker att du har slutat att knacka med fingret, så har du förmodligen fastnat i en av tankarna och tänkt vidare på den – och grattis, för du har lagt märke till det och blivit medvetande i nuet igen! Återgå till att bara vara nyfiken och att observera allt som sägs på radion.

Om du tappar fokus hundra gånger under vår lilla övning så är din uppgift att föra tillbaka din uppmärksamhet hundra gånger. Fortsätt en liten stund till att bara observera, och att knacka.

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här

Publicerat i Okategoriserade | Märkt

Lästips ur 29 sidor mot oro / 1 cd mot oro

Detta är lästipsen för dig som vill veta mer om hur ACT kan hjälpa dig hantera oro och annat, plus några lästips om medveten närvaro. De vetenskapliga referenserna hittar du här.

Exempel på böcker om ACT eller mindfulness-KBT:

Kerstin Jeding. 29 sidor mot stress, Albert Bonniers Förlag 2010

Kerstin Jeding. 29 sidor mot sömnbesvär, Albert Bonniers Förlag 2010

Stephen C Hayes & Spencer Smith. Sluta grubbla, börja leva, Natur & Kultur 2007

Russ Harris, Lyckofällan. Skapa det liv du vill leva med Act, mindfulness och engagemang, Natur & Kultur 2009

JoAnne Dahl & Tobias Lundgren, Släpp taget om smärtan. Act-metoden mot kronisk värk, LevNu W&W,2006

Mark Williams, John Teasdale & Zindel Segal, Mindfulness, en väg ut ur depression, Natur & Kultur 2008 (Inkl. CD-skiva med övningar)

Anna Kåver, Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Om acceptans, Natur & Kultur 2007

Anna Kåver & Åsa Nilssonne, Tillsammans. Om medkänsla och bekräftelse, Natur & Kultur 2007

Exempel på böcker om medveten närvaro:

Åsa Nilsonne, Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro, Natur & Kultur 2007

Jon Kabat-Zinn, Vart du än går är du där, Natur & Kultur 2005

Ola Schenström, Mindfulness i vardagen: vägar till medveten närvaro, Forum 2007 (Inkl. CD-skiva med övningar)

 

De vetenskapliga referenserna ur 29 sidor mot oro / 1 cd mot oro

Detta är de vetenskapliga referenserna som jag grundar mitt arbete på. Är du intresserad av fler lästips om hur du kan hantera oro, klicka här istället! 

  • Dahl, J. C., Plumb, J. C., Stewart, I., & Lundgren, T. (2009). The Art and Science of Valuing in Psychotherapy: Helping Clients Discover, Explore, and Commit to Valued Action Using Acceptance and Commitment Therapy. Oakland, CA: New Harbinger
  • Eifert, G., & Forsyth, J. (2005). Acceptance and Commitment Therapy for anxiety disorders. Oakland: New Harbinger
  • Forman, E.M., Herbert, J.D., Moitra, E., Yeomans, P.D., & Geller, P.A. (2007). A randomized controlled effectiveness trial of Acceptance and Commitment Therapy and Cognitive Therapy for anxiety and depression. Behavior Modification, 31(6), 772-799
  • Hayes, S. C., Luoma, J., Bond, F., Masuda, A., & Lillis, J. (2006). Acceptance and Commitment Therapy: Model, processes, and outcomes. Behaviour Research and Therapy, 44(1), 1–25
  • Hayes, S.C., & Strosahl, K.D.(2004). A Practical Guide to Acceptance and Commitment Therapy. New York: Springer-Verlag
  • Hayes, S.C., Strosahl, K., & Wilson, K.G. (1999). Acceptance and Commitment Therapy: An experiential approach to behavior change. New York: Guilford Press
  • Hayes, S.C. & Smith, S (2005). Get out of your mind and into your life
  • Powers MB, Zum Vorde Sive Vording MB Emmelkamp PM. Acceptance and commitment therapy: a meta-analytic review. Psychotherapy & Psychosomatics, 2009;78(2):73–80
  • Segal, Z.V., Williams, J.M.G & Teasdale, J.D. (2002) Mindfulness-based Cognitive Therapy for Depression: A New Approach to Preventing Relapse. Guilford Press
  • Wadström, O. (2007). Sluta älta och grubbla – lättare gjort med kognitiv beteendeterapi. Taberg: Psykologinsats.

För de vetenskapliga referenserna ur 29 sidor mot stress, klicka här.
För de vetenskapliga referenserna ur 29 sidor mot sömnbesvär, klicka här.

Psykisk ohälsa och den medicinska modellen

I den medicinska modellen så är något fel när vi är sjuka. När något är fel behöver man lösa problemet genom att ta bort det som orsakar felet eller reparera det som blivit skadat. På denna medicinska modell har vi också kommit att bygga den modell vi använder för psykisk ohälsa. Men tänk om den inte är en bra grundmodell för psykisk smärta? Läs mer

Publicerat i Okategoriserade | Märkt ,

Sitta-på-händerna-dagar

Kelly har gett många år av sitt liv till missbruk. När han så småningom började ta sig ur missbruket och depressionerna som kom tillsammans med det, hade han många, många svåra dagar. Han berättar hur att sitta på händerna vissa dagar var det bästa han kunde göra. Tyvärr finns inte hans böcker översatta till svenska ännu, men håll tummarna för att någon svensk förläggare åtminstone ger ut hans självhjälpsbok för oro ”Things might go terribly, horribly wrong”. Läs mer

Publicerat i Okategoriserade | Märkt ,

Mina böcker

29 sidor mot-böckerna är tre mycket kortfattade självhjälpsböcker baserade på den tredje vågens KBT som kallas ACT (Acceptance and Comittment Therapy). De är så kortfattade för att du som har det jobbigt ska kunna lägga tid på att prova övningarna … Läs mer