Kategorier
Slow blog

Hantera förändrade rutiner

Att arbeta hemma, bli av med jobbet, tillhöra en riskgrupp som rekommenderas att stanna hemma eller vara sjuk i karantän har det gemensamt att man riskerar en sönderslagning av sina rutiner och en social isolering som kan tära på vår hälsa på flera sätt. När jag skriver detta inlägget är vi mitt under corona-tider, men principerna gäller i alla sammanhang.

Arbete är hälsobringande för oss, och forskning (av bland annat Marie Jahoda) visar att det finns fem aspekter av arbetet som bidrar till hälsan:

  1. Regelbunden aktivitet
  2. Tidsstruktur
  3. Kontakt med andra människor
  4. Kollektiva mål
  5. Social status/identitet

Om du blir av med ditt arbete kan du förlora alla fem för en stund, medan även vi som arbetar hemifrån, är sjukskrivna eller är satta i karantän tappar 1, 2 och 3. Att motverka negativa effekter på hälsan kan du göra genom att försöka tillgodose de här fem behoven på andra sätt.

Hur kan du återskapa detta i ditt eller din familjs liv just nu? Här kommer några tankar om de första tre punkterna.

Regelbunden aktivitet

Håll dig aktiv och sysselsatt. Du får förmodligen vara uppfinningsrik och hitta nya sätt för att vara aktiv när rutinerna förändrats. Punkt 1, Regelbunden aktivitet, handlar om att ha saker att göra, att vara sysselsatt – och helst med saker du själv uppfattar som meningsfulla.

Arbetar du, så har du redan många timmar med given aktivitet, men har du hamnat i mer eller mindre strikt karantän (till exempel nu i corona-tider), så kan kvällar och helger se helt annorlunda ut. Och morgnar och luncher också.

Aktiviteter för hemmasittare går just nu att dela upp i två kategorier: saker man behöver kunna göra hemma, eller saker man kan göra utomhus med de man bor med eller ett fåtal andra som kan hålla sig den rekommenderade metern från varandra.

Ta upp en ny hobby, läs en bok, måla, lär dig några fågelläten, sortera dina foton, laga nya maträtter, lyssna på konsert hemifrån eller googla ”aktiviteter hemma” för att få tips på saker att hitta på för vuxna eller barn. Det finns massor med tips på nätet. Just nu är det till exempel dags för påskpyssel.

Utomhusaktiviteter i naturen (till exempel vandring) kommer det allt fler forskningsrön om att vi mår extra bra av. Leta efter idéer från olika håll som här lite tips på både ute- och inneaktiviteter med naturtema från Natursidan eller se till exempel i Naturskyddsföreningens kalender vad du kan delta i nära dig. Det finns flera hemsidor om friluftsliv, och jag tror att alla kommuners hemsidor har flikar om naturupplevelser och vandringsleder i sin kommun som du kan söka upp om du letar efter nya utflyktsmål.

Märker du att du börjar känna dig nedstämd och hängig, så är det att öka din sysselsättning med fler aktiviteter du tidigare tyckt varit roliga eller som skulle kunna vara det som kan hjälpa dig att vända trenden. Som psykolog vill jag gärna poängtera detta extra: minskad aktivitet leder till dämpat humör som in sin tur leder till minskad lust att göra aktiviteter. Det är en ond cirkel som bryts genom att öka aktiviteterna (även om man inte känner lust eller intresse för dem).

Arbetslöshet och långa karantäner ökar risken för nedstämdhet hos många just genom denna onda cirkel, och vi bryter den inte genom att börja tänka positivt eller kämpa för att känna oss gladare igen – det brukar inte fungera. Öka istället din aktivitetsnivå.

Tidsstruktur

Den andra punkten handlar om tidsstruktur, att stiga upp och klä på sig på morgonen, att äta regelbundet och att varva ner med andra aktiviteter på kvällen och komma i säng i lagom tid. Hur dags börjar och slutar skol- och arbetsdagen när ni alla kanske arbetar hemma? När är det rast och lunch? Hur kan ni ersätta de där små promenaderna till och från bussen före och efter jobbet när man jobbar hemifrån?

Här finns det inte ett sätt som passar alla – vissa vill ha strikta skillnader på arbete och fritid (genom fasta tider, att avsätta en specifik plats i bostaden till arbete som man sedan lämnar vid arbetsdagens slut mm) medan andra trivs bra med att det flyter in i varandra mer.

Som psykolog vill jag gärna understryka vikten av någorlunda tidsstruktur, regelbunden aktivitet och kontakt med andra – för att motsatsen – att vända på dygnet, bli passiv och vara ensam – ofta har starkt negativ påverkan på vår mentala hälsa.

Kontakt med andra människor

Tredje punkten handlar om att hålla kontakten med släkt, vänner, arbetskamrater och andra kontakter. Alltid en viktig aspekt för vår hälsa, och nu under corona-tider så behöver vi vara uppfinningsrika och hitta andra sätt att umgås. Använd kanalerna som ni redan använder och ring, kommentera i sociala media, skriv sms – och testa nya sätt. Videosamtala, skicka foton, länkar. Bli också extra kreativa tillsammans och hitta på nya sätt att göra saker tillsammans, kanske titta på samma tv-program och chatta under tiden eller ring varandra efter och prata om det. Gör Melodikrysset tillsammans på lördag. Välj ett recept som ni båda lagar på varsitt håll och äter ”tillsammans”. Spela onlinespel ihop, eller klassiskt schack med varsitt bräde i ett långsamt parti där ni messar dragen till varandra i meddelanden vi andra tycker ser coolt kryptiska ut (”E5 till D7”).

Redan innan vi trädde in i den just nu pågående corona-epidemin, så hade vi en samhällsdebatt om ensamhet och många i vårt land (och vår värld) känner sig ensamma. Med rådande smittskyddsrekommendationer kommer några av oss att bli än mer ensamma. Om du är ensam, ta steg för att bryta din ensamhet på sätt som fungerar just nu. Se tips för att bryta ensamheten på 1177 Vårdguiden. För oss andra kan det handla om att sträcka ut en hand – kanske en digital hand – till en granne, släkting eller arbetskamrat som vi tror kanske skulle uppskatta det just nu.

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.

Kategorier
Slow blog

Tips vid oro eller när det är jobbigt på andra sätt

ORO

Oro handlar mycket om att hantera eller förhålla sig till ovisshet. Jag har några tips för oro här på bloggen, till exempel i inlägget Oro över coronaviruset eller andra inlägg.

Eller läs min bok 29 sidor mot oro tillgänglig via internetbokhandlare eller streamingplattformar som Storytel mfl.

ÅNGEST

Hantera din ångest med 10 enkla knep från Doktor 24 .

STRESS

Se sex KBT-övningar mot stress från Doktor24 .

Följ råden i min bok 29 sidor mot stress.

Har du utvecklat utmattningssyndrom, ta en tugga i taget i boken Vägen ur utmattningssyndrom. Båda böckerna är tillgänglig via internetbokhandlare eller streamingplattformar som Storytel mfl.

Läs mer här på bloggen om stress och utmattningssyndrom.

NEDSTÄMDHET

Nedstämdhet och depression är antingen närvaron av nedstämdhet eller frånvaron av glädje och intresse, eller kombinationen av båda. Om du känner igen dig i det, kan du göra ett självtest för depression här hos Doktor24 . De har också en fin och gratis digital Må Bra-skola utifrån KBT.

SÖMNBESVÄR

Sover du sämre? Testa om du har sömnproblem, också hos Doktor24, som erbjuder självhjälp genom gratis sömnskola utifrån KBT (direktlänk till del 1).

Du kan också följa råden i min lilla bok 29 sidor mot sömnbesvär, tillgänglig via internetbokhandlare eller streamingplattformar som Storytel mfl.

Läs mer här på bloggen om sömnbesvär.

Kategorier
Slow blog

Aftonbladet: Hantera isolering under coronakrisen

Att arbeta hemma, bli permitterad, tillhöra en riskgrupp som rekommenderas att stanna hemma eller vara sjuk i karantän har det gemensamt att man riskerar social isolering som kan tära på vår hälsa på flera sätt. Mary Mårtensson på Aftonbladet och jag pratade om det igår, och Mary har skrivit ihop en fin artikel som är publicerad i dagens tidning (och på webben). Artikeln fokuserar på hur det kan vara för de bland oss som är 70+ med gällande smittskyddsråd, och vad man kan göra för att minska de negativa konsekvenserna.

Vi pratar främst om två saker:

  • Fortsätt hålla kontakt med andra! Du behöver inte sluta vara social, men du måste kanske hitta nya, kreativa sätt att vara det på under en period.
  • Rör på dig! Det är lätt att glömma att röra tillräckligt på dig när du är hemma mer och inte får den naturliga motionen av att gå till och från affären eller dina sociala aktiviteter. Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor för både fysisk och mental hälsa redan i vanliga fall, och kan spela ännu större roll under påfrestning som isolering.

Smittskyddsråden har hittills gällt att undvika gruppaktiviteter inomhus, butiker, apotek och så vidare, medan en promenad utomhus med en vän på lagom avstånd (minst en meter är rekommendationen) än så länge är ett bra råd!

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Doktorn.com: Om tankar, ensamhet och oro i coronatider

Pernilla Blom på Doktorn.com, som också ger ut papperstidningen Doktorn, har pratat med mig om tankar, ensamhet och oro under en samhällskris såsom corona-epidemin.

Vi pratade om att oro kring pandemin är normalt, och att gränsen mellan sund och problematisk oro till stor del ligger i hur mycket tid vi lägger ner på att oroa oss och på våra olika orosbeteenden.

Utifrån vårt samtal har Pernilla sammanfattat fyra råd för att hantera oron man kan ha just nu:

  • Gör det otydliga tydligare
  • Håll dig uppdaterad men fastna inte i nyhetsflödena
  • Fokusera på det du kan påverka: det du gör
  • Gör mer av det som är bra för dig

Vi pratade också om omställningen för många av oss till att arbeta hemifrån eller behöva mer eller mindre isolera oss hemma för att vi har sjukdomssymtom eller tillhör en riskgrupp. Utmaningen är då att hitta bra rutiner i det, och att hålla igång våra sociala kontakter på kreativa sätt. Och att stötta varandra!

Läs hela artikeln på Doktorn.com.

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Tidningen Chef: Så hanterar du din och dina medarbetares oro

Sara Hammarkrantz från tidningen Chef intervjuade mig häromdagen och har skrivit ihop en fin text med bra råd till chefer och ledare hur de kan stötta medarbetare genom coronakrisen vi är mitt i just nu.

Vi pratade bland annat om vad som är – och inte är – chefens ansvar och vi pratade om tips för att bemöta oron hos andra: var konkret, lyssna och fokusera på vad som går att göra även när man är orolig.

Läs hela artikeln på Chef.se.

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona.

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Oro över coronaviruset

Det är lätt – och naturligt – att vara orolig över coronapandemin vi är i just nu. Det går att oroa sig över själva sjukdomen, eller över all samhällspåverkan, eller över de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. Det är just sådana här situationer där det finns mycket ovisshet och många faktorer som vi inte har kontroll över som lätt väcker oro. Vi har också extra lätt att bli skrämda av rykten och osann information.

Mycket av oron vi kan känna över coronavirusets utbredning är funktionell – den fyller alltså en funktion för att motivera oss att göra saker som att tvätta händerna oftare och noggrannare, att hålla karantäner och följa de råd som myndigheterna ger oss. Är jag orolig över att jag eller någon närstående blir sjuk, är det troligare att jag följer råden fast det kanske kostar mig något eller gör min vardag besvärligare.

Så långt är oron alltså funktionell, och kom ihåg att funktionell oro känns precis lika orolig och obekväm som den som inte är funktionell. Vilken oro är då ”o-funktionell”? Den där andra sortens oro som inte hjälper mig på något sätt, som är svår att koppla bort, som får mig att göra en massa oroliga saker och som fortsätter även när jag har gjort vad jag kan. För hur vet jag att jag gjort vad jag kan? Borde jag göra mer? Kanske har de uppdaterat informationen nu? Och såg jag inte någonstans någon som sade att… och så är långa, oroliga tankekedjor igång som känns svåra att bryta.

Här finns några typiska kännetecken på funktionell och icke-funktionell oro:

Funktionell oro får oss att: Icke-funktionell oro får oss att:
* Ta del av nyheter från trovärdiga källor
* Kolla vilka råd som gäller just nu på Krisinformation.se och följa dem
* Delta i arbetsplatsens plan för kontinuitetshantering

När oron är funktionell så får den mig att kolla nyheter och myndighetsinformation en, kanske två, gånger per dygn.
* Googla vad som händer om corona-viruset hela tiden
* Bunkra mat, toapapper, läkemedel
* Tjata på andra vad de borde göra
* Prata om coronaviruset hela tiden
* Kontakta vården ”för säkerhets skull”  
När oron är inte är funktionell så får den mig att kolla nyheter och information många gånger varje dag eller länge i sträck – eller att undvika att vilja höra den alls.

Vill du ha råd för att hantera oron?

Kräv inte av dig själv att inte känna oro just nu. En av sakerna som kan hjälpa oss att hantera oron är istället att acceptera att den är naturlig utifrån omständigheterna och hjälpa mig själv att fokusera på vad jag gör. Jag ska förklara mer hur du kan göra det.

Att oroa sig är ett beteende

När du känner oro så får det dig att söka information, bunkra, tjata eller älta, i förhoppningen att du på något sätt ska klara att inne i huvudet lösa hela pandemisituationen och känna att jepp – där satt det – nu behöver jag inte oroa mig mer. Eller hur? Det är obehaget i oron som får dig att göra alla de sakerna som om de skulle kunna lindra oron och du skulle få känna dig lugn. Istället hamnar du i en ond spiral där du blir oroligare och googlar mer, kollar fler webbsidors information, tjatar, bunkrar och ältar mer. Och blir mer än mer orolig, så att du googlar ännu mer, kollar ännu fler webbsidor… – du förstår hur den onda cirkeln kan se ut.

Trixet med acceptans handlar inte om att slippa oron. Det handlar om att slippa den onda spiralen. För att kunna göra det behöver du acceptera att du har oro – och ha den utan att försöka göra en massa saker för att bli av med den, som ändå inte fungerar.

Titta igen på listorna över vad som skiljer den funktionella oron från den andra oron. Det är inte oron i sig som skiljer sig åt – den finns för båda. Skillnaden är vad man gör när man känner oro. Det är inte så att de som mest känner funktionell oro läser myndigheternas information, och blir av med sin oro när de gjort det. De läser informationen, och fortsätter att vara oroliga och så ägnar de sig i alla fall åt sina vardagssysslor: de går till jobbet, lagar mat, pratar med en kompis, läser en bok, eller leker med barnen. Det enda de slipper är den där stegringen av oro som kommer av den onda spiralen av att försöka hantera oron med en massa orosbeteenden, och förstås all tid och energi de beteendena stjäl. Så det handlar väldigt mycket om vad du gör när du känner oro, inte om hur mycket eller lite oro du känner.

Se genom dina orosbeteenden

Fundera gärna över vad just du brukar göra när du känner oro. Känner du igen dig i mina exempel ovan, eller vill du skriva en egen lista? Att vara medveten om dina egna orosbeteenden kan hjälpa dig att istället göra en plan för vad du kan och vill göra.

Gör en egen plan

Det du vill göra istället det är att vara den förälder, partner, arbetskamrat och samhällsmedborgare som du vill vara. Hur gör en sådan mamma som du vill vara när hon är orolig? Hjälper barnen att tvätta händerna när de kommer hem från skolan en gång, och tjatar inte mer om det sedan? Eller något annat? Och hur vill du ta hand om dig själv?

Medan det kanske känns som att du helst skulle vilja slippa ta ställning, så fråga dig själv vad du vill stå för och göra givet situationen du är i. Bestäm hur du vill hantera det om du själv får välja – och det får du. När ska du tvätta händerna? När och hur länge ska du läsa nyheter eller titta in på Krisinformation.se? Hur många dagars mat vill du ha hemma? Gör din egen plan! Skriv gärna ner den i svart på vitt så att du kan ta fram den när du behöver det som bäst.

Och så följer du planen, inte oroskänslorna.

Byt dina MEN mot OCH

Låt oron motivera dig att göra det du vill som att lägga kraft och ork på att tvätta händerna de rekommenderade 30 sekunderna (oj, så långt det känns med trettio sekunder!), men låt den inte mobba dig att göra andra saker som du inte vill och som inte står i din egen plan.

Ibland har vi (kanske utan att tänka på det) sagt till oss själva till exempel ”Jag skulle vilja gå en promenad, MEN jag är så orolig”, och därmed målat in oss själva i ett hörn: det innebär ju att jag måste bli av med min oro innan jag kan gå på promenad. Så behöver det inte vara. Byt MEN mot OCH. ”Jag skulle vilja gå en promenad, OCH jag är så orolig”. Hör vilken skillnad det blir – nu kan du ta med dig din oro och gå på promenad om du vill, den behöver inte hindra dig.

Du kan behöva testa det några gånger. Jag kan göra det jag vill, OCH ha min oro samtidigt. Vad vill du göra just nu? Jobba, läsa en bok, träna, se en film, baka bröd…

Fler tips?

Hjälp dig själv också genom att sätta ord på det som oroar eller skrämmer dig mest. Liksom monster ofta är allra otäckast när de smyger runt med svaga konturer någonstans i skuggorna, så är orosmonstret lättare att hantera när du ser det i dagsljus.

Vill du ha fler tips på att hantera oro? Jag ska försöka fylla på med några fler här nedan:

Se en sammanställning med länkar till en psykologs råd i corona-tider här, eller klicka på etiketten Corona så hittar du också länkar till tidningsartiklar om att hantera oro just nu.

För saklig och uppdaterad information om coronaepidemin, se Krisinformation.se.

Kategorier
Slow blog

Synen på psykisk ohälsa

Jag har försökt att skriva ihop mina tankar som väcks av debatten om uppdateringen av vårt diagnossystem för psykisk ohälsa DSM. Men än så länge får jag inte ihop mina ord till ett läsbart inlägg.

Låt mig istället bara kommentera att det här är en mycket viktig debatt, långt större än detaljerna i kriterierna i den uppdaterade versionen. Det handlar om hur vi ser på psykisk ohälsa. Vad är normalt? Vad är onormalt? Hur påverkar förekomsten av en diagnos vårt behov av behandling för den? (Jag har varit inne på detta i tidigare inlägg också).

Kom ihåg att psykiatriska diagnoser inte ”finns” utan är uppfunna av människor i ett försök till en meningsfull gruppering av symptom för att möjliggöra forskning och spridning av forskningen till klinikerna.

Radioprogrammet P1-Morgon har pratat om det nu på morgonen, läs och lyssna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5408770&play=4363938&playtype=Ljudklipp

 

Kategorier
Slow blog

Urvalskriterier för offentligt erbjudna behandlingar

Radioprogrammet Kaliber sände i söndags ett avsnitt med titeln ”One size fits all. KBT:s frammarsch i psykvården” och som granskar ”hur svensk psykvård på bara några år ritats om totalt”.

Kalibers reporter Per Shapiro berättar om konsekvenserna av att landstingen följer Socialstyrelsens riktlinjer som rekommenderar KBT-behandlingar före psykodynamiska terapier baserat på tillgänglig forskningsevidens: erfarna psykodynamiska terapeuter som blir utan landstingsavtal och förstås en minskad valfrihet för individer att välja terapeut och terapiform när endast en typ av dessa erbjuds via landstinget. Ytterligare viktning åt KBT-hållet har regeringen stått för med riktlinjerna för rehabgarantin som infördes 2009: pengarna ges till KBT-kompetenta rehabaktörer.

Kaliber tar upp många intressanta vinklar, även om jag inte håller med om allt som sägs. Men det som allt mynnar ut i, det är förstås vad som ska styra oss när vi väljer vad den offentliga vården ska erbjuda oss när vi mår dåligt. Ska de erbjuda oss valfrihet, eller ska de erbjuda oss det som samhället efter bästa förmåga kan anse vara vetenskap och beprövad erfarenhet?

Jag är övertygad om (eller i alla fall beredd att anta) att Socialstyrelsen gör sitt allra bästa för att först omsorgsfullt välja vilka kriterier man ska utgå ifrån i sina rekommendationer, och sedan lika noggrant jämföra tillgängliga alternativ utifrån dessa kriterier. Och personligen tycker jag att evidens, det ordet man använder när man menar forskningsstöd enligt vår tids gängse syn på vetenskap, är ett bättre urvalskriterium än många andra. Tänk själv om du hade en fysisk sjukdom, och läkaren lät dig välja på behandling 1, som har bäst evidens, eller behandling 2 som har sämre evidens men som väldigt många ändå tycker om, vad skulle du välja då? Och vilken av dem är du beredd att bidra dina skattepengar till? Jag tycker inte att det måste innebära att behandling 2 inte erbjuds i samhället, bara att det är rätt att välja att lägga våra offentliga medel på något som vi har valt utifrån gemensamt acceptabla urvalskriterier.

Jag tycker inte heller att det är skandalöst om Socialstyrelsen ändrar sina rekommendationer utifrån ny evidens – tvärtom, det är högst seriöst. Fram för transparens i vår svenska psykvård, där vi vet varför vissa metoder och terapeuter stöds. Och låt oss fortsätta diskussionen om vilka urvalskriterier för offentligt erbjudna behandlingar som vi vill ha i vårt samhälle. Du kan lyssna på programmet när du vill via Sveriges Radios webbplats (Kaliber 120513) eller läsa reportaget här.

Kategorier
Övningar

Knackande närvaro – med ljud

Nu följer en medveten närvaroövning jag kallar Knackande närvaro.

Det är mycket ovant för de flesta av oss att inte svara på våra egna tankar eller tänka vidare på dem. Det går att lägga märke till tanken ”Hur mycket är klockan?” utan att kolla vad klockan är eller svara sig själv med en gissning (”Jag stack från jobbet vid fem så hon är nog halv sex”) liksom det går att tänka ”Tänk om han inte blir nöjd med rapporten?” utan att upprepa för sig själv vilka strategier man har tänkt ut för att se till att rapporten blir lyckad. Prova själv under den här övningen!

För alla övningar i medveten närvaro:

  1. För din uppmärksamhet till det som övningen föreslår dig att uppmärksamma.
  2. Undersök det med din nyfikenhet.
  3. Varje gång som du tappar din uppmärksamhet (och det kommer du att göra många gånger för det är så vårt sinne fungerar), för den tillbaka!

Du kan antingen följa den skriftliga vägledningen nedan, eller låta dig vägledas av ljudspåret. Liksom med de andra övningarna, kommer du snart att lära dig övningen utantill och kan göra den var och när som helst utan vägledning!

För att lyssna på ljudspåret klicka på -> Knackande närvaro

© Kerstin Jeding ℗ BonnierAudio. Stort tack till Frekvens Produktion AB för inspelning och till min ljudboksförläggare Bonnier Audio som möjliggjort hela inspelningen!

Här nedan följer vägledning i form av text:

Prova att bara sitta (eller stå) stilla en stund, och nyfiket lägga märke till dina egna tankar. Varje gång du lägger märke till en tanke kan du knacka lätt med pekfingret mot ditt ben eller något annat.

Svara inte dig själv på någon tanke under övningen. Bara knacka lätt igen när du lägger märke till nästa tanke som passerar genom ditt huvud.

Du kommer att tappa fokus många gånger – det är så vårt medvetande fungerar! Din uppgift är att föra din uppmärksamhet tillbaka till övningen varje gång du lägger märke till att du tappat fokus, svarat på en tanke eller tänkt vidare på den. Dina tankar sänds ut som över en inre radio. Bara lyssna på radioskvalet, och knacka för varje ny tanke du lägger märke till.

Om du märker att du har slutat att knacka med fingret, så har du förmodligen fastnat i en av tankarna och tänkt vidare på den – och grattis, för du har lagt märke till det och blivit medvetande i nuet igen! Återgå till att bara vara nyfiken och att observera allt som sägs på radion.

Om du tappar fokus hundra gånger under vår lilla övning så är din uppgift att föra tillbaka din uppmärksamhet hundra gånger. Fortsätt en liten stund till att bara observera, och att knacka.

Vill du prova fler övningar i medveten närvaro från kerstinjeding.se? Klicka här.
Vill du veta hur du din närvaro och din kontakt med nuet kan hjälpa dig i livet, läs 29 sidor mot stress, 29 sidor mot oro eller 29 sidor mot sömnbesvär. Se här. Teknikerna används också i vår bok Vägen ur utmattningssyndrom, se mer om den här

Kategorier
Bonusmaterial 29 sidor mot oro

Lästips ur 29 sidor mot oro / 1 cd mot oro

Detta är lästipsen för dig som vill veta mer om hur ACT kan hjälpa dig hantera oro och annat, plus några lästips om medveten närvaro. De vetenskapliga referenserna hittar du här.

Exempel på böcker om ACT eller mindfulness-KBT:

Kerstin Jeding. 29 sidor mot stress, Albert Bonniers Förlag 2010

Kerstin Jeding. 29 sidor mot sömnbesvär, Albert Bonniers Förlag 2010

Stephen C Hayes & Spencer Smith. Sluta grubbla, börja leva, Natur & Kultur 2007

Russ Harris, Lyckofällan. Skapa det liv du vill leva med Act, mindfulness och engagemang, Natur & Kultur 2009

JoAnne Dahl & Tobias Lundgren, Släpp taget om smärtan. Act-metoden mot kronisk värk, LevNu W&W,2006

Mark Williams, John Teasdale & Zindel Segal, Mindfulness, en väg ut ur depression, Natur & Kultur 2008 (Inkl. CD-skiva med övningar)

Anna Kåver, Att leva ett liv, inte vinna ett krig. Om acceptans, Natur & Kultur 2007

Anna Kåver & Åsa Nilssonne, Tillsammans. Om medkänsla och bekräftelse, Natur & Kultur 2007

Exempel på böcker om medveten närvaro:

Åsa Nilsonne, Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro, Natur & Kultur 2007

Jon Kabat-Zinn, Vart du än går är du där, Natur & Kultur 2005

Ola Schenström, Mindfulness i vardagen: vägar till medveten närvaro, Forum 2007 (Inkl. CD-skiva med övningar)